Erika´s bollplank

Behövde ut. Få frisk luft och rensa tankarna. Så jag tog på mig mina ytterkläder och begav mig till spåret. Tänkte att jag skulle plåga mig ordentligt. Men det blev inte riktigt så.

Förra (och enda) gången jag gick spåret trodde jag att jag skulle avlida. Kommer inte ihåg när det var men det var någon gång på första halvan av graviditeten. Denna gång gick det ganska okej. Finns 3 genvägar man kan ta för att slippa branta backar men jag tyckte det var att fuska så jag gick ordinarie spåret.

Backarna är urjobbiga. Speciellt när man inte har någon kondition för fem öre. Men jag tog mig upp iaf. Flåsade som jag vet inte vad hela spåret runt men men...det bjuder jag på. Är man gravid i vecka 38 så får man flåsa hur mycket man vill! Dessutom...det är ju i backarna som hjärtat får jobba ordentligt och kontidionen bättras.

Trodde jag skulle ha skitont nu men känner ingenting. Varken i mage eller blygbenet eller någonstans. Så det blev inte så mycket plåga trots allt. Nu kanske jag gått av några av de fyllda kexen jag åt innan. Kanske skulle gå fler gånger. Men kan ju säga att det tog 45 min runt. Så fort gick det inte. Men jag gick i 45 min iaf.